Mer nostagi

Ville var en hund som såg till att det hände saker...både positiva och negativa.
Jag skulle kunna skriva en hel bok om hans bedrifter. En gång när vi var i skogen så mötte vi ett äldre par och stämningen dem emellan var inte den bästa. Mannen hade tappat nyckelknippan med både bil och husnyckel. De hade plockat en varsin hink med lingon. Han skällde på henne fast var han själv som hade hand om nycklarna....typiskt karlar---eller???? Jag frågade om jag skulle låta mina hundar leta efter nycklarna. På den tiden slängde jag ofta handskar och koppel ute i skogen när hundarna inte såg och sedan fick de söka reda på dem och apportera in dem till mig. Karln såg mycket skeptisk ut men okey. Det tog inte många minuter innan han kom med nyckelknippan och vild glädje uppstod och de berömde VIlle...vilken hund...bättre än en utbildad polishund, ja rosorna över honom var många. Vi skildes åt och dagen efter när jag kom hem från skolan får jag se ett jätteben sticka upp ur brevlådan med ett vidhängande kuvert. I det låg 100 kr och en lapp om att det pengar till ett nytt ben eller något annat Ville ville ha

Nostalgi

Sitter här och tänker tillbaka på de springrar jag ägt.Alla har mer eller ännu mera på något sätt lämnat djupa positiva spår efter sig.Min första tik ”Tufflan” och hennes uppfödare var mina läromästare på många sätt.
Hon var en arbetsvillig och mycket bra jakthund.
Hon var en tik med mycket egen vilja och våra uppfattningar av saker och ting var inte alltid överens.
Som de flesta tikägare vet…många springertikar kan gå igenom eld för lite mat och Tufflan var en sådan.
Jag hade lärt henne att apportera falukorv…hon var en säker apportör, dummies, fåglar,allt… ja till och med falukorv…Hon tog korvskivan och återkom snabbt och satte sig på min vänstra sida och väntade på loss kommando.
Hudiksvalls kennelklubb har under många år ordnat Hundens Dag och detta år skulle vi ha en uppvisning av lite roliga saker och som stolt matte skulle jag naturligtvis briljera med denna uppvisning.
Efter att några andra av klubbens hundar genomfört sina uppvisningar var det vår tur.
Jag satte henne på min vänstra sida……..”tävlingsledaren” kastade falukorvsbiten…hon satt snällt kvar tills hon fick sitt apportkommando.
Rusade snabbt iväg…men redan här märkte jag att detta går inte vägen.
Hon som alltid var tyst under arbete skällde och hoppade fram…förbi korvbiten…gör en tvärvändning…sätter sig från mig räknat bakom korven och ser sig runt…hon ser ut att tänka OHH ::::::::alla tittar på mig - skäller till och tar korven i mun…….och sväljer den i ett stycke under publikens jubel.
Fortsättning följer!

Gospel

Igår kväll var och en kamrat och lyssnade på en Gospelkonsert med samliga kyrkokörer i Nordanstigs kommun samt Nordanstigs manskör. Tillsammans var de över hundra sångare. Det var nästan så man trodde att taket skulle lyfta…så bra var det.Gästartist var Cyndy Peters. Hon var helt otrolig och fick dessutom med publiken med sig. Det var allsång i ”världsklass” Släng er i väggen med Allsång på Skansen. Jag tror inte har sporthallen i Gnarp har gungat på detta sätt någon gång. Publiken var med och klappade takten. Nu är det att vänta på nästa sångtillfälle

Klok hund---eller är det bluff

Tänk att jag fått ett mail från en tik av rasen springer spaniel.
Nog för att jag vet att de är smarta men så datakunniga trodde jag inte de var.
Tyvärr är det inte min uppfödning men lite delaktig är jag ändock eftersom det är en Emil dotter. Sedan kan man diskutera hur del arvet och miljön har. Allt bra 90 % arv 10 % miljö och alla dumma saker de kan är då tvärtom 10% arv och 90 % miljö.
Återger Mailet
Jag blir alltid så glad när Alice och Karin kommer och hälsar på. Idag var det extra roligt eftersom Karin hade med sig jättegoda godisar som jag hade fått av dig.Tack! De var bara mina, Alice fick inte smaka. Rätt åt den där lilla dumma hunden som kommer hit och lägger beslag på min plats i soffan.

Efter godisätningen gick vi ut i skogen. Det var jag, Alice, Izor och deras mattar. Vi fick spinga löst, och efter ett tag drog jag iväg LÅNGT ut på täkterna. Fick upp ett jättebra spår. Valparna följde efter och mattarna skrek att vi skulle komma tillbaka. Jag är ju gammal och hör inte så bra, men valparna vände om. Gud vilka mesar..... Själv sprang jag bara längre och längre bort, tillslut så långt bort att människorna inte såg mig längre. Spåret slutade vid Norlings vedbod så där stannade jag också och nosade runt lite. Hur många sorkar/skit/annat gott jag åt under min lilla utflykt tänker jag inte berätta för någon! Efter ett tag kom Karin med andan i halsen och tog fast mig. Då var det slut på det roliga! Hon hade spungit över täkterna i högt blött gräs i gympaskor. Tänk att människorna inte kan lära sig att klä sig ordentligt när man ska gå ut! Skor, strumpor och fötter var genomblöta, och det var säkert därför hon var så himla arg när hon kom fram. Eller vad tror du?

Många hälsningar från Sally

Nostalgi

Hudiksvalls kennelklubb har åter börjat med Öppet hus på onsdagkvällar med Drop in. Jag och mina hundar var dit. Det var kul att se rasernas olikheter. De lekte bl.a med några whippet. Mina hundar brukar oftast ligga först men här fick de se sig slagna i fart däremot tröttnade de mycket snabbare så Anna försökte få igång dem men icke.
Under fikat så tittade vi på kort från "förr". Det var en tripp i nostalgi att se alla människor och hundar som funnits i klubbens historia.... Jag och Ulla mindes många roliga stunder och konstaterade att vi har haft mycket roligt på klubben genom åren.

You got a mail - - nej, det var två telefonsamtal.

Har funderat lite på hur människor fungerar.
För ett par dagar sedan fick jag ett telefonsamtal från en som ville köpa en valp.
Det hör till saken att de redan en gång blivit nekade att köpa en hanvalp av mig.
De hade nu träffat en tik i den kullen och hon var så trevlig.
För övrigt hade de försökt att få hennes ägare att para henne…då skulle genast beställa en valp men fått till svar att de inte hade varken kunskap eller intresse av att föda upp hundar.
De hade köpt en hane på annat håll men den var nu avlivad på grund av att den var så jobbig….på beskrivning lät det på mig som en helt normal hane i puperteten.
Ville nu ha en tik då tiken de träffat var mycket lugnare.
Naturligtvis blev det nej den här gången också.
Sedan ringde tikägaren och berättade att de träffat ett par som hade varit så påstridig att de skulle para tiken men som sagt att de inte var intresserad.
De hade spytt galla på sin hund men tyckte det var skönt nu när den var borta men naturligtvis var det jobbigt att ta beslutet att avliva honom.
Sens moral--att alltid gå på sin ”magkänsla”

Förälskad

Ett nytt bevis att vintern står för dörren Än en gång..tur man har otroligt hjälpsamma vänner....jag har skiftat däck idag....oj, det var inte riktigt med sanningen överensstämmande. Jag gjorde det inte själv utan Sigrids snälle man Gösta men det var inte i honom jag blev förälskad utan i deras lilla My. En helt bedårande liten kattunge...sköldpaddsfärgad

Vainos dagbok

Nu har jag designat om hemsidan...och skall försöka hålla en dagbok någorlunda up to date.
Nu har vi haft tre höststormar och enligt gammal sägen så kommer vintern då.
Den får gärna vänta lite till. Jag har nu vintrat trädgården och hade många fler pelargonier än jag har upplevt under sommaren.